{This moment}

{this moment} - A Friday ritual. A single photo - no words - capturing a moment from the week. A simple, special, extraordinary moment. A moment I want to pause, savor and remember. Inspired by soulemama.

{This moment}

{this moment} - A Friday ritual. A single photo - no words - capturing a moment from the week. A simple, special, extraordinary moment. A moment I want to pause, savor and remember. 

If you're inspired to do the same, leave a link to your 'moment' in the comments for all to find and see. Inspired by soulemama.

{This moment}

{this moment} - A Friday ritual. A single photo - no words - capturing a moment from the week. A simple, special, extraordinary moment. A moment I want to pause, savor and remember. 

If you're inspired to do the same, leave a link to your 'moment' in the comments for all to find and see. Inspired by soulemama.

{This moment}

{this moment} - A Friday ritual. A single photo - no words - capturing a moment from the week. A simple, special, extraordinary moment. A moment I want to pause, savor and remember. Inspired by Soulemama.

Livet rullar på

Visst är det konstigt att livet utanför rullar på när man själv har stannat upp i ett vakuum och inte riktigt tar sig ut? När allt utanför är för mycket. Låter för högt, syns för mycket och bara är för mycket. Och framför allt går för fort. Men kanske är det ändå bra då att ställa sig och packa ihop små paket till förskolans personal. Jag har inte riktigt bestämt mig ännu. Men det är ändå gjort. Ett paket i taget. En sak i taget och sedan en rosett. Och så nästa. En sak i taget. Å vad det är svårt att vara i stunden när allt utanför snurrar i ett allt högre tempo. Jag hoppas att jag kommer ifatt igen. Om inte alltför länge.

It is strange how life has a tendency to just continue to evolve even when oneself is closed up in a state of  nothingness. When everything is just to much, to loud, to bright and moves to fast. To be in the moment seems near enough impossible. But making gifts for the staff at pre school made me stay in the moment. One piece at a time and then a bow to tie it all together. It so hard to be in the now when everything around you is moving at a higher pace. I sure do hope I catch up again. Soon.

Marathon och lite till

Det har varit och är hektiskt. Ingen av oss jobbar helt men ändå finns ingen tid över. Var tar den vägen? Tunga beslut ligger framför och livet är onödigt spännande just nu. Efter en fin men regnig dag ute på Djurgården där vi tittade på maken som sprang marathon kom vi trötta och matta hem. 
Vaknar mitt i natten av att högra sidan av kroppen inte lyder. Och att mitt språk är borta. Orden kommer inte fram. Paniken tar över hela min kropp. Håller jag på att dö? Maken ringer 112 och ambulansen hämtar mig efter 20 minuter som känns som en evighet. Efter att ha levt med strokevarning över huvudet några dagar och sedan få reda på att det troligen - TROLIGEN - var en migränattack, pustar jag nu ut. Men inte helt så klart. För jag undrar ju om det kommer att hända igen. Och hur jag kommer att reagera då. Men just nu. I detta nu. Jag lever. Och finns kvar. 

Life is hectic at the moment. Both of us are home but still there is no time. Some big decisions ahead and life is exciting enough as it is. So when I wake up in the middle of the night after spending all day out watching hubby run Stockholm Marathon and feeling that the right side of my body isn't responding and that my speach isn't all there. It was just too much. Am I dying? 112 and the ambulance takes me to the hospital. With the threat of stroke hanging over my head for a few days and then finding out it was probably only a migraine attack. No tumour, no clots just a migraine. Right here right now I am alive. But still. Life is short. Do what you have to. While you still have it. Life.

Ingenmansland

Jag lever i ett ingenmansland just nu. Har sagt upp mig från jobbet. Något jag borde gjort för många år sedan men nu är det i alla fall gjort. Har sökt lite utbildningar som jag väntar svar från och en som jag fortfarande jobbar med arbetsprover för. Det är tärande. Samtidigt som det är lite härligt. Det som legat i träda har fått ta mer och mer plats. Nu är det en nästan lika självklar del av mig som mitt jobb var förut. Men vi får se vartåt det bär. Om en månad vet jag lite mer. Eller så är det bara ännu mer rörigt. Återkommer.

I am in no man's land at the moment. I quit my job and have applied to a few full time courses. We will have to wait and see where this vessle lands. Hopefully somewhere good. I'll be back with more details as soon as I know more.

Min kruka

Jag har väckt liv i en annan sida av mig själv. En sida som jag är fasligt förtjust i. Den skapande sidan. Inte för att den har varit helt släckt men nu har jag lagt till keramik, skissning och akvarell. Och det får ta plats. Bli en del av mig. En ny del av mig. Målandet har varit outforskad sedan skolan. Keramiken vilande sedan innan Edith. Men nu är det här och tar plats. Och jag gillar det.

A new part of me is taking place in my life. And I love it. Its the creative me. And I am planning to let her take even more room than she has now. Because the creative me is the real me. Of that I am certain.

December

När jag tänker tillbaka kändes julen för kort. Men så tittar jag på våra bilder och inser att december var en fantastisk månad. Så mycket vi gjorde på så kort tid och ändå hann vi med att vila och vara i stunden. 

Jag tänker fortfarande på framtiden. Vad det ska bli av mig. Men några små pusselbitar har jag hittat. Och de faller på plats. Bit för bit. 

Under december fick jag hälsa på hos Nyckelviksskolan. Jag började skissa. Jag påbörjade ett par tvåändsstickade vantar. Edith och jag fick manikyr samtidigt. Jag jobbade med keramik. Vi pysslade en hel massor. Testade nya frisyrer. Gick på junibacken. Spelade spel. Vävde. Fortsatte fixa med dockhuset. Slog in och öppnade paket. Och åkte pulka.

Hej då december. Välkommen in januari!

Första advent

Vi går alltid till kyrkan första advent. Det är något alldeles speciellt. Samma fina sånger varje år. En tår faller ner för kinden. Tror det har något med hopp att göra. Och kanske vemod. Vet inte riktigt men jag tycker om det. Det är trots allt en god känsla. En varm känsla. Advent. Ankomst. Och tacksamhet. Djup tacksamhet för det fina jag har i mitt liv. En man och två ljuvliga barn. Och närheten till julen. Med gemensam ledighet för oss alla fyra tillsammans. Jag längtar.

Pepparkaksbak

Oj, vad här har bakats idag. Det började med pepparkakor på förmiddagen. Och avslutades med en herrans massa lussebullar på eftermiddagen. Och det blev gott! Fast inte lika snyggt som när svärmor gör det. Fast jag kom på en bra grej. Jag har lite drygt tjugo år på mig att få det perfekt. Lussebullarna ska penslas i smör och doppas i strösocker innan man serverar dom. Så ljuvligt gott.

Spent the day baking for advent. Advent fika we call it in Sweden. Gingerbread and saffron bread. Yummy.

Papier maché

Jag har börjat en keramikkurs igen. Bara att få sitta i lokalen gör mig lycklig. Kreativiteten flödar. Och jag är fri. Till nästa vecka ska jag göra en bas. Jag har tänkt bygga en luftballong i keramik. Så nu har vi ett litet gemensamt projekt hemma. Jag och Edith. Igår kokade jag ihop tapetklister och imorse satte vi fast första lagret papper. Vi får se hur många varv vi får ihop innan måndag.

I am making a balloon base for my new ceramic project. I am going to try to make a hot air ballon. Hopefully it will work. At home I am involving Edith and she is so excited.

Ett moln

Jag tycker om moln. Inte såna som täcker hela himlen. Men de där molnen som flyter förbi på en annars solig dag. Som skuggar lite grann när det blivit för varmt. 

Jag hade kvar lite tyg sedan Violas filt och bestämde mig för att sy ett moln. Sedan sydde jag en langettsömn på kanten som fick en picotkant virkad i sig. Ett moln med silver lining. Typ. 

Every cloud has a silver lining. This one is made from scraps after the blanket I made for Viola.

Alla helgons dag

Idag gick jag till kyrkogården. För första gången på en väldig massa år. Jag tycker bara inte om det. För mig är det förknippat med stor sorg och personen som jag längtar efter finns ju faktiskt inte där. Jag tror att hen har flyttat vidare till något bättre. Jag vill att det ska vara så. Så jag har valt bort det där med kyrkogårdar.

Men nu har jag barn. Två stycken till och med. Och i år kände jag någonstans att jag inte ville att halloween skulle ta över vår alla helgons dag-tradition helt. Så framåt kvällningen packade jag in mormor och barn och make i bilen och åkte till den kyrkogård där morfar är begravd. Och det var så osannolikt vackert. Men också så sorgligt. Vi tittade in i kyrkan och där hade en gudstjänst precis börjat. Vi stannade för att lyssna till två sånger. Sedan tände jag ett ljus för några vänner innan vi åkte hem. Och trots sorgen så tror jag att vår lilla familj har skapat oss en ny tradition. Och jag gillar det.

Making way for our own family traditions.

baby mittens

Ibland har nöden ingen lag. Som när det helt plötsligt blir iskallt ute och viola saknar vantar. Då är det bara att sätta sig att sy. Ska bli spännande att se hur länge de sitter kvar. Men jag tror att det avsmalnande skaftet gör sitt till. Hoppas det.

Its cold in stockholm now. And viola didn't have any mittens in the right size. It was a nice and fairly quick project that will keep her little hands from getting cold.

lövpyssel

Vi fortsätter pyssla med löv som tema. Inspirationen från pinterest är oändlig. Och underbar. Lövalfabet med pressade löv överst och sedan har vi lagt ett löv under papper och ritat med färgad blyerts över och klippt ett löv i hälften och sedan ritat dit hur vi tror att det skulle sett ut. Jag tycker själv att det blev fasligt bra. Det är Edith som gjort det mesta kanske bör tilläggas.

Our leaf inspiration from pinterest is ongoing. Today we have made a leaf alphabet and then we traced leaves and made up the other half of a cut in half leaf.

äppelplockning

Mina föräldrar har en granne som har tre fina äppelträd på sin gård och eftersom han inte är särskilt intresserad av sina äpplen har vi i flera år fått plocka så mycket vi vill. Så varje år har vi förmånen att frysa in en årsförbrukning av äppelmos. Och vi älskar äppelmos. På gröten, i filen och på pannkakorna. I år var första året maken inte var med. Men då fick jag hjälp av Edith istället. Hon var så stolt längst där uppe på stegen. Och hon plockade bra. Vi fick ihop fyra stora kassar. Nu ska det bara göras mos också. Men det får allt bli en senare fråga.

Apple picking in my parents neighbours garden.

löv på väggen

Imorse satte jag Viola i bärselen och gick ut på gården. Vi har en vacker lönn med de skiraste bladen. Nästan som silkespapper. Efteråt gick vi in och vaxade. Och nu sitter löven på väggen ovanför Violas säng. Den washitape jag hade passade inte så det blev alldeles vanlig maskeringstejp och den smälte in bra i väggen. Inspirationen fick jag från pinterest, min favoritplats på nätet.

Det har varit väldigt tomt där på väggen och jag väntar på att Edith ska finna ro att göra ett självporträtt och ett lillasysterporträtt. Vi får se om det blir av. Men jag hoppas det. Tills dess hänger löven där. 

Took a morning stroll in the garden with Viola to pick some more leaves to hang on the wall over her bead. Got the inspiration from my favorite place pinterest.

bevara hösten

jag älskar hösten. de underbara färgerna. den höga luften. te i soffan. varma bad efter en kall promenad. jag gillar helt enkelt att kura ihop mig lite inför det som komma skall. förra året hittade jag att sätt att förlänga hösten ytterligare. vaxade höstlöv. så i år har vi gjort det igen. valt ut de finaste löven och sedan doppat dom i uppvärmd vax och voila. nu har vi vackra höstlöv fram till det blir dags för julpyntet att titta fram.

i love autumn. and i like to preserve it so that it lasts us until xmas. we pick out the nicest leaves and then we dip them in warm wax. let them hang to dry for a bit and than voila. autumn is preserved for as long as you like. here is a nice tutorial.

på väggen

till slut fick trycket från eva juliet sällskap. finfint sådant om jag får säga själv. små nyfödda fötter. ett par systrar. och en morsdagsteckning. det är så fint att ett hem får komma på plats under åren. att saker kan läggas till och tas bort. och att det fortfarande är en enhet. hemmet. jag älskar mitt hem. får alltid ro i själen när jag kommer hem efter att ha varit borta ett tag. färgerna och allt. vårt hem.

a wall in our home. the print from eva juliet now has company from some treasured photos and a drawing.

klädda klädnypor

igår kom lusten helt plötsligt tillbaka. edith klistrade löv i kort som hon ska skicka till sina kompisar och jag klistrade tyg på klädnypor. edith har ett snöre i sitt fönster där hon hänger upp diverse konstverk. nu har hon fina klädnypor att nypa fast konstverken i.

finally the desire to create has come back to me. this was just a small project but still. now edith has pretty dressed clothespins to hang on her window string.

barnvälsignelse

idag har vi haft barnvälsignelse för viola. i kyrkan fast utan dop. så får hon själv välja när hon blir stor om hon vill döpas eller inte. det gick jättebra. hon var en liten solstråle. som alltid. 

efteråt bjöd vi på boef bourgignon prinsesstårta och kongresser. 

så var den här helgen också slut. förstår inte var all tid tar vägen. jag är inte alls glad för att rutinerna är på plast igen. jag tycker tiden susar förbi alldeles för fort då. sommaren var bättre. när man kunde göra vad man ville när man ville. och hela familjen fick vara med. nu ska det passas tider åt höger och vänster. aktiviteter ska passas in i ett redan trångt schema. men som thomas sjödin sa i sitt vinterprat. livet består ju mest av tisdagar och torsdagar. det är det vanliga som är det viktiga. 

och astern har jag planerat själv från frö. nu har jag en hel drös på balkongen. så underbart med färgglada blommor så här när hösten nalkas utanför. 

kräftskiva

med vänner. hade fått för mig att jag inte gillade dom där röda sakerna. men ack så gott det var. nu vill jag ha mer kräftskiva. bums.

inte bara lat

jag har ju inte bara latat mig i sommar. maken har spacklat och jag har målat. nu ska det bara få torka ifred i tio dagar. sedan kan jag visa upp det.

painting desk.

dockhus del tre - doll house pt 3

jodå. det går framåt med dockhuset. snart så är det helmålat. men inte än. för min partner in crime är bortrest.

almost there.

sista dagarna

hoppsan vilken semesterblues jag har. och jag som inte ens ska jobba. i alla fall inte på ett jobb. men maken börjar på måndag. och trots en semester fylld med sjukdom har vi haft underbara veckor. och jag vill inte att de ska ta slut. än. 

tur att det finns såpbubblor. de har en smärtstillande effekt sägs det. och det ligger nog lite sanning i det. för en stund var jag själaglad.

bubbles can make even the bluest person happy again.

lata sommardagar

de lata sommardagarna fortsätter. 

lilla viola kommer att få ett kastmärke mitt i pannan efter vattkopporna. så liten och redan märkt av livet. 

en vecka till får vi njuta alla fyra tillsammans. fem veckor har vi haft hittills och det har varit så fint. trots två långa vattkoppssejourer. inget blev som vi tänkt. men ack så bra det blev ändå.

wonderful lazy summer days.

pausmusik

här har vi VÄLDIGT lata sommardagar. jag skapar ingenting. känns lite konstigt. men mest skönt. och kanske kanske  har jag nosat fram en liten affärsidé. med hjälp av flera goda vänner. tack älskade ni som orkar lyssna på allt mitt babbel. 

om du klickar på bilden skickas du till lite skön pausmusik. och ett litet tips. gå och se take this waltz. väldigt fantastisk och fasligt sorglig. jag grät när jag gick därifrån. men ändock.


summer paus.

välkommen birgitta

igår köpte vi fina birgitta från 1961 som malmsten gjort. hon stod i ett hus i norra ängby och nu har hon flyttat hem till oss. vi tog bort spegeln som hörde till. det är ett sminkbord egentligen. och edith var överlycklig när hon kom hem idag och såg att hon fått ett alldeles eget skrivbord. men hon var lite ledsen över att köket nu får flytta ut.

först fyllde hon lådorna och sedan skrev hon ett brev till lillasyster viola. det stod kram pus till viola från edith. och så hade hon ritat studsande hjärtan på framsidan. 

carl malmstens dressing table birgitta. edith is over the moon as she is now the owner of a desk.

de här små fina händerna är redan sex månader. och vid varje måltid sitter de ihop på det här sättet. de dunsar i bordet ibland. och ibland bara vilar dom. precis så här.

little hands.

var skåpet ska stå

med lite tid kärlek ilska och tålamod går det mesta till slut. maken har målat. och idag kom det upp. allt är inte lika smidigt när man har en understimulerad femåring och en trött sexmånaders med på såna här projekt. men attans vad bra det blev. tycker i alla fall jag.

newly painted cabinet in place.

miniträdgård

det växer och gror i vårt lilla trädgårdsprojekt. spenat rädisa korriander tomat persilja och vinbär. och en hel massa jordgubbar också. väldigt lyxigt. 

ibland känns det inte alls som att vi bor i lägenhet. känns som att vi bor på en gård. med skog och allt. ibland alltså.

urban gardening.

kärleksbrev

av bästa sorten. med alldeles egna ord.

best love letter ever.

auktionsfynd

för länge länge sedan såg jag ett skåp i en tidning och tänkte att ett sånt ska jag ha någon dag. visste inte var skåpet skulle vara eller hur jag skulle få tag på det men skåpet skulle bli mitt. på ett eller annat sätt. jag har scannat blocket i några år nu. till och med svärisarna har letat åt mig. utan lycka. 

tills nyligen. skåpet skulle komma på auktion i dala-järna. så vi åkte dit. med pirr i magen. tänk om det skulle bli någon annans. då skulle jag inte bli glad. inte alls. 

men efter en lång auktion blev det vårt. tillsammans med ett litet skrivbord till vårt sovrum. hurra. nu ska vi bara få hem det. det blir några som får åka tåg när det är dags för hemfärd. gissar att jag är en av dom. och bebisen den andra.

skåpet kommer att landa i flickornas rum. 

great finds at a village auction.

trädgårdsdrömmar

om jag någon gång får en trädgård så ska den ha snöbollsbuskar. var i garsås på nygårdsannas utförsäljning och såg den här helt underbara busken som nog mer liknande ett träd när jag tänker efter. 

än så länge har vi valt bort trädgård. men jag tänker att jag kan spåna på en potentiell trädgård ändå. och vad den ska innehålla. för när jag blir en si så där femtio då får jag en trädgård. tror jag. 

garden dreams.

libertyklänning till edith

jag älskar liberty's tyger. något av en passion jag har. jag använder dem till lite allt möjligt. kläder. kuddar. filtar. lampor. typ så. 

sist vi var i england hittade jag betsy j. och jag bara visste att edith skulle få en klänning i det. hon är egentligen inte en tjejtjej. hon är en trummis. som min syster brukar säga. en cool tjej. hon är lite modigare än andra tjejer. sen är hon pipig ibland också men på det stora hela är hon ganska cool. och hon älskar sig själv. det är nog det jag gillar bäst. 

hur som helst. en klänning blev det från systrarna meedoms bok för större barn. och efter lite justeringar från ursprungsmönstret blev det riktigt fint. tycker jag. och hon med.  

betsy j and a pattern from the meedom sisters made a fine dress.

ett litet kit

nu minsann. nu kan viola matcha när hon dreglar som allra bäst. för nu har jag fixat matchande haklapp till ballongbyxorna i libertytyg. så det så. 

matching bib to the trousers. im well pleased.

ballongbyxor till viola

äntligen går symaskinen varm igen. idag blev det två par ballongbyxor till viola. om jag orkar kanske det blir en haklapp imorgon. men bara om jag orkar. för vi har semester. och det är underbart. 

long bloomers for viola today. maybe a bib tomorrow.

biscotti och fläder

jag vet inte hur det gick till idag. men stora vaktade lilla. och lilla sov en skvätt. så biscotti blev det. och maken har nu mellan packning och städning gjort en gudomlig flädersaft. och även fast jag känt mig lite som en hemmafru på sistone så är vi nog allt ett riktigt bra team. men ack så trött jag är nu när det är kväll. tur att sängen är en armslängd från datorn. 

sov gott!

biscotti and elderflower juice. if anything it is team work. sleep tight.

dockhus del 2 - doll house pt 2

dockhusprojektet fortlöper i sakta mak. nu har det sågats och sågats lite till. nu är det slipning och spackling kvar. sen målning. men när räcker tiden till. aldrig känns det som.


the wooden parts are now assembled.

göra fiskdamm

att fylla fem år är stort. så i år gjorde vi nästan riktiga fiskar till fiskdammen. tillsammans. jag hittade en fin idé här. och justerade lite. vi använde färgat papper. och sen ritade mini dit fjäll och ögon. innan vi fyllde på med minis bästa godisar. toppen. 

this year we made fish for our little fish pond - a kind of lucky dip - at minis birthday party. we found the idea here. and then we transformed it a bit. 

och här är själva dammen.

and the pond itself.

sylta och safta

vi har valt att bo nära stan. men inte i stan. i lägenhet. dels för att vi inte vill vara bundna rent ekonomiskt. men främst för att vi vill ha tid. tid för våra barn. tid för oss själva. tid till att pyssla. och tid till att sylta och safta.

men min kära kusin hon bor på landet på en stor härlig gård. och där finns rabarber i mängder och massor. och när man får med sig två kilo rabarber efter ett besök då är det bara att köra. så det blev saft och marmelad idag på morgonen. sen är det de där fina grannarna. de kom över med fläder idag. så flädersaft ska det också bli.

vi har valt tid över hus. men sen är det inte alltid tiden räcker till ändå.

today ive made lemonade and marmelade out of rhubarb.

snedslå

jag älskar snedslå. det kan användas till så mycket och man behöver inte så mycket tyg. den här rullen gjorde jag imorse. den tillhör mitt senaste projekt. som jag förhoppningsvis kan visa upp snart.

i love seam binder. its so versatile and you can use any bit of scrap fabric you have laying around at home. 

kalasuppladdning

nästa vecka firar vi en 5-åring. åren har gått så fort. hur som helst så har vi börjat förbereda. idag hjälptes vi åt att göra pompoms. mitt och hennes gemensamma tålamod räckte till en hel pompom minsann. resten gjorde jag själv. helt ok. tycker jag. och hon

mini turns five next week. today we have prepared pompoms for her birthday party. i dont understand how my baby could have grown up this fast.

jag och min granne

har varit i farten igen. vi har byggt egna planteringslådor av gratis spillvirke och en trappa att ställa dem på. vi har stora planer. frågan är om vi vågar sätta dem i verket.

glad påsk

jag har länge pysslat själv. och det har varit helt ok. jag vill ju gärna göra på mitt sätt. men nu har jag en pysselvän. och att vara två är så mycket mer givande. för vi lär varandra. vi kan olika saker. och fyller i där det behövs. och tänk så mycket roligare det är. att dela. både kunskap och tid. 


jag hittade fina påskkärringar i ett fönster och tänkte att de här vill jag göra. vi gick dit en dag och tittade in igen. tillsammans. jag skämdes lite. men det gjorde inte hon. vi måste ju förstå själva konstruktionen. och sen med gemensam vilja och verktyg så blev det små fina kärringar. med kvast av hästtagel. huvud av träkula och kropp av tyg limmat på papper.


happy easter.

libertylampa / liberty lamp

jag har letat efter en fin lampskärm länge. men det var min kära mamma som aldrig går på loppis eller handlar second hand som stegade in på erikshjälpen och hittade en fantastisk taklampa för 60 kronor. den var fin som den var. rosa med långa rosa fransar. men jag hade sett ut ett libertytyg jag ville använda. fina vännen var på väg till london så jag frågade snällt. hon sa ok. men bara om jag skickade med bild och namn på tyget. så det gjorde jag. men personalen på liberty var inte särskilt hjälpsam. det blev en helt annan färgsättning än jag tänkt. men när tyget kom hem så var det trots allt helt perfekt. kanske lägger jag till en spets eller frans. men nu ska den få hänga till sig ett tag. 

i never thought id say this but i am disappointed by the staff at liberty in london. i had found an amazing fabric that would work perfect for a lampshade i was re-decorating and my friend was going over to london so she offered to buy it for me. she came into the store with a picture of the fabric i wanted but the staff treated her badly even saying the photos taken from their own website was very bad copies of liberty fabric. she ended up getting the wrong fabric as that was the only one they had that resembled what i asked for. luckily it works perfectly with the rest of the room. but i no longer feel like telling my friends about liberty in london. and thats a shame cause it used to be my favorite place to be.