jag blir stressad. jag vill att hon ska vara ett sånt där lugnt barn som bara hänger med. men det är hon inte. hon har mer vilja än mig. och ett temperament som kan flytta berg känns det som ibland. men så är hon ju min. och de där egenskaperna är ju bra att ha. hon kommer att ha nytta av dom. det vet jag. men ibland undrar man.
fast igår var det mysigt. vi cyklade förbi körsbärsallén. körsbären är så högt upp i år för de har beskurit träden så dumt. så det slutade med att maken klättrade upp i ett av träden. bebis höll på att svimma av skratt. det var nog det tokigaste hon någonsin varit med om. hon slutade aldrig skratta. och solglasögonen satt på i kanske 47 sekunder. sen satt hon och höll de i handen. så bra är de. men det är mormor som köpt dom. inte jag. ville bara få det sagt.
why is it important what other people think of your child? why do you want everyone to like her? today i thought baby was on speed or something. she would not sit still for more than 6 seconds. i counted. and she did not make a good first impression.
it stresses me out. i want her to be one of those calm babies that just tags along. but she has the will to move mountains sometimes. and i know these are good qualites. but sometimes you wonder.
yesterday we went biking to a cherry avenue. the cherries were so far upp husband ended up climbing one of the trees. i do believe that was the funniest thing baby has ever seen. she would not stop laughing. lovely.
1 kommentar:
jag tycker iaf att e alltid är fantastisk och underbar även när hon gör oss alla matta! världens bästa unge. och jag är inte alls partisk.
Skicka en kommentar