så var julen slut. eller i alla fall nästan. allt är ju kvar men det där man jagat efter eller emot i flera veckor har nu passerat. och det känns lite tomt. men också skönt. fick en massa fina paket och bebis var fantastisk hela julen. hon älskar sällskap. det är tydligt det. som sin mor.
så här i efterhand känns det lite hemskt att ha lurat hit svärföräldrarna från trygga landet och snön. de var inte helt tillfreds med att vara i storstan utan snö. men nu har de varit det en gång. jag ska inte tjata igen... tror ändå att de uppskattade mötet med bebis lite grann.
här är hon. den fantastiska. just nu känns det otroligt att hon tog sig igenom. känner av mina cystor igen. väldigt jobbigt när de gör sig påminda. mycket skönare när jag kan låtsas att de inte finns. har ju liksom ingen lust att redan börja fundera på om vi vill få syskon eller inte till bebis. varför måste de komma tillbaka. det hade varit så skönt om de bara kunnat vara borta nu. men det är dom inte. dom ligger därinne och växer i en takt som jag inte har kontroll över. i slutet av januari så vet jag ungefär hur snabbt. och hur snart det blir dags för en ny operation. suck. men vi har bebis och det är stort i sig. en envis underbar bebis.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar