varför är livet så svårt. varför är det fyllt av en massa dumma val. och varför vet jag aldrig vad jag vill. jag vet bara vad jag inte vill. vad är grejen med det. det är ju bara dumt.
vi bor i lägenhet. men rakt över från oss står ett litet litet hus. gammalt och väldigt oansenligt. men vi har alltid sagt att när det någon gång blir till salu. då måste vi vara med. enda grejen är att vi bor ganska så nära stan. typ jättenära. vilket också innebär att priset är därefter. så frågan är. hur mycket vill man ha ett hus. när man egentligen bor i lägenhet och älskar att resa för pengarna som blir över. usch. svårt är det.
hur viktigt är det för ett barn att få bara springa ut på gräsmattan. är det viktigare att få vara med sina föräldrar typ jämt. eller vad är viktigt. jag har alltid bott i hus. tills jag fick bestämma själv. sen dess har jag bott i lägenhet. jag är lite mörkrädd.
ja så där står vi. just nu. och med lite inspiration från mamma grön kommer en bild för ganska exakt tre år sedan.
4 kommentarer:
Jag säger bara: suivez vos coeurs - följ era hjärtan! Innerst inne sâ vet man - alltid!
no English :(
very cute baby!
Det är svårt, jag vet. Det finns två sidor med allt. Jag tror inte att ett barn blir mindre lyckligt av att växa upp i lägenhet. Det finns viktigare saker i livet än en egen gräsmatta att springa på. Olika alternativ passar olika människor och alla har inte ens råd att välja. Lycka till med funderingarna, tids nog hittar ni en lösning. Och om man inte vet så kan man alltid vänta lite till. :-)
hjärtat bestämde och vi stannar kvar i vår lägenhet. och när det väl var bestämt på riktigt kändes det bra. väldigt bra.
mammagrön - tack för din ord. jag behövde dem. även efter beslutet var fattat.
Skicka en kommentar