onsdag 21 maj 2008
orättvist
tänk att man kan bli så glad av att se sig själv i spegeln. underbart. bebis älskar att gå fram till sig själv i spegeln. hon kan stå där och prata med sig själv länge. såvida hon inte har några saker att flytta från ett skåp till ett annat. så att mamma och pappa inte hittar det.
ett par i vår bekantskapskrets har fått sin efterlängtade bebis. och den mår inte bra. och det gör ont i hela min kropp. det känns så fel. det ska inte hända dom. det ska inte hända någon över huvudtaget. den där stunden på förlossningen och bb ska vara underbar. innan man kommer hem till sitt nya hem med sin nya familjemedlem. det ska vara den bästa tiden. jag vill så hårt att det ska gå bra. att bebisen ska orka. och klara av livet här utanför. för ingen är värd någonting annat.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar