en tisdag

mini och moster dansar

idag vill jag få en ny bebis. oftast vill jag inte det. jag kan inte förstå hur jag dels ska kunna vika från minis sida dels ska kunna älska en person till lika mycket. det är för mig helt obegripligt. så om jag börjar tänka på det vill jag inte ha en ny bebis. och om jag börjar tänka på cystor och endometrios slutar jag våga tänka på bebis över huvudtaget. för det är ett under att hon kom. hon med stort h. hon som kan sjunga med i bäbä vita lamm, ekorrn satt i granen och en massa andra sånger. underbar är vad hon är. och hur ska jag kunna tycka att en till person är lika fantastisk. det går väl inte.

imorgon har jag säkert ångrat mig igen. idag är maken på utbildningsintervju. det är spännande. sen tar det två veckor innan vi vet hur det gick. det är också spännande. och lite läskigt. men det blir bra. det blir ju alltid det. på ett eller annat sätt.

på jobbet är det fortfarande knasigt. vi har räknat ut att chefen varit borta de senaste fyra måndagarna. det är ju inte så bra. plus att han varit borta andra dagar också men just måndagar är ju en ganska dålig dag att vara borta.

jag sa nej till army fitness. gick en gång och insåg snabbt att det inte var jag. som min fina vän sa. det var mer tanken på att göra det som lockade än att faktiskt göra det. sån är jag. så nu måste jag hitta ett riktigt svårt stickprojekt. återkommer om det.